Är det vanligt med yrsel vid användning av virtual reality?
Yrselkänsla vid användning av virtual reality (VR) är ganska vanligt och förekommer hos en betydande andel användare. Studier och användarundersökningar har visat att mellan 25% och 40% av personer som använder VR för första gången kan uppleva yrsel, i detta fall som åksjuka. Det är viktigt att notera att känsligheten för VR-inducerad yrsel kan variera mellan individer.
Även om det kan finnas individuella skillnader i känslighet för VR-inducerad åksjuka, indikerar forskning och användarfeedback att majoriteten av VR-aktiviteter inte orsakar signifikanta problem. Att sitta ner under upplevelser kan minska risken med 40%, och endast 2,5% upplever obehag efter upprepad användning. Framsteg inom VR-teknologi, inklusive högre bildfrekvenser, förbättrade skärmupplösningar och minskad fördröjning, har minskat förekomsten av åksjuka. Designen av VR-upplevelser spelar också en roll i att mildra åksjuka. Upplevelser som innefattar höghastighetsrörelser eller snabba förändringar i rörelse är generellt sett mer benägna att orsaka illamående jämfört med långsammare upplevelser. Att implementera tekniker såsom att minimera konstgjorda kamerarörelser och tillhandahålla visuella referenspunkter kan hjälpa till att minska risken för obehag.
Ungefär 10% av människor upplever åksjuka eller illamående när de använder Curest VR för första gången. Det är lägre än statistiken ovan, förmodligen på grund av att alla övningar är baseras på vetenskapligt framtagna rörelsemönster avsedda att lindra nacksmärta och symtom som illamående, yrsel och huvudvärk. De flesta övningar har också olika svårighetsgrader och patienter måste slutföra dem med viss noggrannhet för att gå vidare till nästa nivå. Detta hjälper sjukgymnasten att hitta rätt nivå för att uppnå önskat resultat.
Med Curest VR-lösning kan vi bland annat rehabilitera besvär som nacksmärta, pisksnärtsskada, hjärnskakning, huvudvärk, migrän, ostadighetskänsla och yrsel/vertigo. Illamående är ofta ett symtom kopplat till funktionsstörningar i nacken, såsom även nacksmärta, yrsel eller huvudvärk.
När det gäller migrän och yrsel/vertigo måste sjukgymnasten se till att det är "rätt" typ av migrän eller yrsel. Varje typ av migrän som inte är, eller får, symtom på nackstörningar, som till exempel hormonell migrän, migrän med aura eller neurologisk migrän, kan inte behandlas med Curest VR och bör alltid bedömas av en läkare. Yrsel från benign paroxysmal positionsvertigo (kristallsjuka) är också störningar som för närvarande inte kan behandlas med Curest VR men är under utveckling med hjälp av vår rådgivare vid Umeå universitetssjukhus.
Bifogat finns en sammanfattning som gjordes när vi först började som vårdgivare med de första 22 patienterna som ett urval. Analysen utfördes i Power BI med hjälp av ett företag som specialiserar sig på statistik.
12 patienter upplevde ingen illamående kopplat till huvudrörelser vare sig före eller under rehabiliteringen.
10 patienter upplevde illamående flera gånger i veckan kopplat till huvudrörelser innan de började med VR-rehabilitering.
8 patienter blev bättre avseende illamående kopplat till huvudrörelser under rehabiliteringsperioden.
1 patient upplevde samma mängd illamående kopplat till huvudrörelser vid start och efter sex veckor.
1 patient upplevde mer illamående kopplat till huvudrörelser efter 6 veckor.
19 av de 22 patienterna hade whiplashrelaterade besvär, två hade cervikalgi och en migrän.
Källor:
Flera forskningsstudier och vetenskapliga artiklar har undersökt fenomenet motionssjuka, eller åksjuka, i samband med VR-användning. Exempel på några av de källor och studier som bidrar till dessa uppgifter inkluderar:
"Virtual Reality Sickness: A Review of Causes and Measurements Techniques" (2015): En översiktsartikel publicerad i tidskriften Computers in Human Behavior, som granskar orsakerna till och mätteknikerna för virtual reality-sjuka. Det ger en överblick över tidigare studier och undersökningar.
"A comprehensive review of virtual reality technology in pain medicine" (2019): En artikel som publicerades i tidskriften Pain Medicine, som utforskar användningen av virtual reality-teknik inom smärtlindring, inklusive potentiella biverkningar som motionssjuka.
Dessa källor tillsammans bidrar till den breda intervallen av 25% till 40% när det gäller andelen personer som kan uppleva yrsel vid vanlig VR-användning. Det är viktigt att notera att dessa siffror kan förändras över tid med framsteg inom VR-teknologin och utvecklingen av metoder för att minimera biverkningar.
